söndag 11 september 2011

En helg med jobbet i Köpenhamn

Tidigt förra fredagen begav jag mig med 72 av mina kollegor till Arlanda och sen vidare till Köpenhamn på office retreat. Det hade regnat i 40 dagar i Köpenhamn men när vi kom fram så sken solen, och vi hade toppenväder hela helgen.

Vi började vår resa med en god lunch på hotellet och stack sedan iväg till Nyhavn där vi fick åka RIB båt till Flakfortet, en gammal fängelseö där vi lekte fångarna på fortet. Vi staplade träklossar, byggde katapulter och spelade på ett oversized labyrint-spel som krävde minst sex spelare (vårt lag fick kulan ända till slutet redan på första försöket!)

Sen vidare till hotellet för ombyte och sedan bussfärd till restaurangen Ocean Club där vi firade 10-års jubileum med middag och underhållning. Jag hade bett om kolhydratfritt och specifikt sagt att jag ville undvika pasta, ris och potatis men jag misstänker att våra researrangörer bara vidarebefodrade "inget ris, pasta eller potatis" eftersom jag istället för en potatisfondant fick nån slags rödbetsröra. Jag åt bara kalven, som för övrigt var fantastiskt god. Vi dansade till fram på småtimmarna och hade mycket trevligt.

På lördagmorgon var det tänkt att vi skulle ha konferens kl.9.30 men vid fyra-snåret dök det upp ett mejl i Blackberryn från vår MP som ställde in, så vi fick sovmorgon.

Vid 11 skulle vi på olika aktiviteter utifrån intresse. Jag hade valt "Design och Arkitektur" och vi fick en guidad tur runt Copenhagen Design Week och ett par museum. Det blev en hel del gående och det kändes i fötterna vid dagens slut. Dagen avslutades på en restaurang som heter Custom House och sen vidare till ytterligare en nattklubb, där det beställdes Mega Magnum flaskor av champagne!

På det hela taget en mycket lyckad resa och jag känner att jag fått bättre kontakt med en del kollegor som jag annars inte pratar så mycket med. Och dagarna efter kunde jag se på Facebook hur nya kontakter knöts mellan mina kollegor, var och varannan uppdatering var XXX är nu vän med YYY (och 13 andra personer), så det var nog inte bara jag som tyckte och kände så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar