Semesteruppehåll!

Vikten är oförändrad och nu tar bloggen semester en vecka. När jag kommer tillbaka ska jag dela med mig av receptet på denna underbara sommartårta som min käraste syster bakade till midsommar!

GLAD SOMMAR!

Naken på jobbet

Jag drömde inatt att jag satt naken på jobbet. Det är väl en klassisk symbolisk dröm om något men jag googlade runt i alla fall för att se vad jag kunde hitta:

 

"Avslöja det vi försöker dölja, det som är ivägen för känslor, tankar och reaktioner. Nakenhet visar verkliga känslor. Att vara naken i en dröm kan uttrycka en rädsla eller en önskan om att människor ska känna igen dina verkliga känslor. Men det kan också handla om att du är rädd för att avslöjas eller att ditt verkliga jag ska upptäckas."

 

Just den sista meningen kändes spot on. Jag har fått så väldigt mycket bra feedback på jobbet, i princip sen jag började för ett år sen och på sommarmiddagen förra veckan pratade jag bl a med en av mina före detta jurister, en kille som jag blev tvungen att "ge bort" till en annan sekreterare inom gruppen eftersom jag hade för mycket att göra och han satt längst ifrån mig. I uppemot 20 minuter stod vi på båten och han levererade vad som nästan kan beskrivas som en kärleksförklaring. Aldrig hade det funnits nån så bra som jag och snälla kunde jag inte försöka fixa tillbaka honom på något vis och dumpa någon annan istället. Detta får jag höra nästan varje dag, från flera olika personer. Jag har jurister springades hos mig som egentligen inte "tillhör mig" och som i vissa fall, inte ens tillhör min grupp. Och juristen från båten avslöjande i ett svagt ögonblick att snacket bland juristerna går som så att "Om man vill ha något gjort ordentligt, och snabbt, så går man till Kimster".

 

Det är naturligtvis jättekul att höra att mitt arbete uppskattas av så många, och jag suger åt mig så mycket jag bara kan MEN nånstans inom mig finns ändå en känsla av att "Jag är inte så bra som de tror och när som helst kommer jag att avslöjas som den bluff jag är".  Effekten blir lite den motsatta - ju mer positiv feedback jag får, desto osäkrare blir jag på mig själv. Vad gör man?

 

En alternativ tolkning av drömmen som jag hittade på flera sidor är som följer:

 

Om du drömmer att du är naken kommer din livssituation att förbättras.

 

Kanske ska hoppas på det senare...

 

 

Jag är en surtant!

Jag har varit på ett uselt humör de senaste dagarna men vet inte riktigt varför. Jag känner mig deppig och fet (trots att vågen visar på stadiga 112 kg - dvs ner till det åtråvärda -10 kg) och i nästa sekund är jag arg och oresonlig. Och så är jag så in i vassen trött hela tiden. Urjobbigt att kliva ur sängen varenda morgon, och har nästan kommit försent ett par gånger (jag som vanligtvis är på jobbet en halvtimme tidigt springer nu genom dörren precis på minuten när jag börjar). Kanske beror det på pre-semester spänningar, eller är det det tråkiga vädret som påverkar? Kanske handlar det fortfarande om en del omställningsbesvär? Who knows. Jag hoppas det går över snart i alla fall. Och det hoppas Mr Big också. Blir ju tyvärr så att mitt dåliga humör ofta går ut över honom, även om jag föööörsöker att låta bli. I förrgår tvingade jag mig själv ut på en promenad på lite över en timme för att undvika årets bråk. Kände hur det bara bubblade i kroppen på mig av ilska - över egentligen ingenting.

 

Nåväl, innan detta dåliga humör började så åkte vår grupp på jobbet till Svartsö för att njuta av en sommarmiddag - terminsavslut skulle man kunna kalla det. Klockan halv sex skulle vi ta båten från Strandvägen och det var mitt jobb att se till att alla befann sig på rätt plats i rätt tid. Det är notoriskt svårt att få jurister att släppa det de håller på med när man vill. Det är mycket "ska bara göra det här först - sen kommer jag". De är av naturen tidsoptimister. Men jag lyckades få alla genom dörren i gott om tid och skickade iväg grupp efter grupp mot båten medan jag och en kollega gick allra sist. Men på något vis lyckades vi tappa bort en grupp... När jag och min kollega kom fram till båten hade vi 15 minuter kvar till avgång medans gruppen som gått fem minuter innan oss ännu inte kommit fram. Vi ringde och de hävdade att de befann sig nånstans på kajen men att de inte var säkra på vart. Vägbeskrivning gavs och minutrarna tickade på. Klockan halv sex på sekunden, efter ytterligare tre, alltmer desperata samtal, kom så gruppen springades och hann precis med båten, och jag kunde äntligen slappna av.

 

Resan ut till Svartsö var behaglig och väl på plats gick vi en liten bit in i skogen till ett pittoreskt ställe som heter Svartsö Krog. Vi hade inte abonnerat hela stället så hade sällskap av ca 8 andra gäster. Chefen höll ett kort tal och tackade alla för deras insatser under året, vilket applåderades av alla, även de andra 8 gästerna.

 

 

 

Till förrätt fick vi kantarellröra med getost på toast. Som tur var låg även ett stort salladsblad på tallriken så jag bara skrapade över röran på det. Till varmrätt fick jag den största biff jag någonsin sett. 300 gram stod det på menyn men den kändes mer som ett halvt kilo! Och så mör (hängd i fyra veckor) och perfekt tillagad. Mat för gudar! Och som avslutning - jordgubbar med vispgrädde. Det var verkligen en perfekt måltid. Och under måltidens gång bjöds vi på underhållning i form av skönsång och gitarrspel av en av våra jurister, som visade sig ha en oanad musikalisk talang. Vid ett tillfälle fick han dessutom med sig en kille ur kökspersonalen och tillsammans sjöng de "Tears in heaven". Mycket vackert, och otroligt uppskattat av alla.

 

På det hela taget en riktigt trevlig kväll. Och Svartsö krog kommer jag nog besöka igen i sommar - måste bara smaka på den där biffen igen!

Bilder från strandpromenaden

Tog lite bilder när jag promenerade från Larsberg till Mölna, men har inte kommit mig för att ladda upp dom ännu. Men här kommer dom i alla fall. Enjoy...

Lammfärsbiffar med oliver och fetaost

Blanda 500 gram lammfärs med 3/4 dl grädde, 2 tsk oregano, 2 pressade vitlöksklyftor och smaka av med salt och peppar. Forma till sex biffar med blöta händer. Dela 6 stycken stora oliver och tryck ner i biffarna. Tryck också ner fetaost i lagom stora bitar. Stek i smör på medelvärme ca 4 minuter på varje sida. Häll 2 msk kalvfond och 1 1/2 dl vispgrädde i pannan och låt koka ihop lite. Servera och njuuuuut!

Om att tänka efter före...

TILL ALLA FÖRÄLDRAR VARS BARN HAR PROFIL HÄR PÅ FB: DET ÄR EN MAN SOM FÖRSÖKER TA KONTAKT MED BARNEN FÖR ATT PRATA SEX .HANS NAMN ÄR: THIERRY MAIROT.SNÄLLA KOPIERA OCH SÄTT I DIN STATUS OCH VARNA ALLA VÄNNER, FÖRÄLDRAR,FAR OCH MOR FÖRÄLDRAR,KUSINER JA ALLA!!!!! FÖR ATT FÅ BORT HONOM FRÅN FB. ÄVEN OM DU INTE HAR BARN SÅ HJÄLP TILL ATT SPRIDA DETTA!!!!! är den statusuppdatering som sprider sig som en löpeld bland mina vänner på Facebook. Såna här varningar dyker upp lite då och då, och jag blir lika trött varje gång. Att folk inte tänker längre än näsan räcker. Just det här ryktet har såvitt jag förstår florerat sen i september förra året. Det började på franska och har sedan dess översatts till en mängd olika språk. Jag har flera frågeställningar här. För det första, varför skulle FB låta en pedofil härja fritt i nätverket? Det troliga är väl att han/hon skulle bli avstängd med omedelbar verkan. För det andra, hur ska denne man, som uppenbarligen är franskspråkig kunna prata med små (svenska) barn? Och för det tredje, och kanske allra allra viktigast, är det inte bättre att istället för att skrika och ropa och hänga ut människor på Facebook, att lära sina barn (om dom nu prompt ska ha Facebook i så ung ålder) att aldrig adda någon dom inte känner?!


Och om man tar sig tid att googla Thierry Mairot (vilket inte tar mer än halv minut) får man upp sida efter sida med "hoax" bekräftelser. Tänka först kanske?


Varningsmejl har florerat så länge mejl har funnits även om jag tycker det eskalerat på senare år. Var och varann dag får man "hjälpsamma" mejl som talar om för oss att man ska akta sig för mejl med en viss subject rad, eller attachments, att bovar kommit på ett nytt innovativt sätt att stjäla bilar, eller att kylskåpsmagneter orsakar cancer. Som sagt, dom här mejlen har cirkulerats i omgångar i flera år många gånger. Men folk fortsätter att skicka vidare, och föreställer sig att dom gör sina medmänniskor en stor tjänst. Men så är inte fallet. I mitt fall är det bara irriterande men hos många andra (som ännu inte upptäckt t ex hoax-slayer.com, eller google för den delen) skapar det panik och till slut en rädsla för precis allt. Såg t ex idag ett inlägg från en gravid kvinna på ett familjeforum som undrade om hon kunde äta Magnum vit chokladglass med jordgubbar. Hur i hela fridens namn får man för sig att det skulle vara farligt?!


I vilket fall som helst, just såna mejl deletar jag omedelbart, möjligen googlar jag om det finns nån liten risk att det ligger nån sanning i vilket påstående det än må vara (än så länge har alla, utan undantag, varit falska för övrigt så det är sällan jag googlar nuförtiden). Men, när folk hängs ut och namnges och påstås ha gjort hemska saker, då blir jag illa berörd. Jag känner inte Thierry Mairot. Han kanske inte ens existerar (jag hoppas faktiskt att han inte gör det!) Men om han finns, ägna en liten stund till hur hans liv ser ut idag? Och fundera sen på hur du skulle må om det var ditt namn, eller din mans, eller din fars som spreds med vindens hastighet över hela världen på samma sätt. Vad hände med "Innocent until proven guilty... "?


 "Tänk efter före" är Dagens Tanke.


 Tack för mig!

En näsvis tomat?

Tänkte bara dela med mig av en rolig bild jag hittade i kameran som jag glömt att jag tagit för några veckor sen.

En hektisk vecka... och lax

Jösses vad veckan gick undan! Kanske ska börja med en viktuppdatering. I fredags stod vågen fortfarande på 112.5 kg, så plus minus noll. Inte överdrivet orolig eftersom jag hade mens då och jag kände att jag bar runt på en del vatten. Nu är röda veckan över och vågen visar neråt igen.

Annars är det fullt ös både hemma och på jobbet. Jag har tagit över rollen som "redaktör" för vårt interna nyhetsbrev och i fredags skickade jag ut min första bulletin! Fantastiskt roligt var det i alla fall, även om det bitvis blev väldigt stressigt att jaga artiklar, korrläsa och skriva ihop egna bidrag. Ett nyhetsbrev blir det innan sommaruppehållet.

Och i tisdags hade vi heldagskonferens på Hotell Kung Karl. Väldigt givande även om känslorna svallade emellanåt. Men det jag gillade bäst var föreläsningen vi fick gå på efteråt. Jörgen Oom, fd psykolog numera motivationsföreläsare på Oscarsteatern. "Full fart framåt...men vart?" hette föreläsningen och mycket av vad han sa träffade rätt i prick. Vi fick bl a lära oss att "våga vara bäst" och "man kan inte ändra på någon annan än sig själv". Att han dessutom fick oss att kikna av skratt gjorde inte saken sämre.

Kvällens middag blev en laxrätt jag fick av min goda vän Sophie. Busenkelt dessutom. Man tager en laxfile och brer på ett tjockt lager grön pesto (antar att det skulle gå precis lika bra med röd men personligen föredrar jag grön) och sen på med riven ost. In i ugnen i smörad form tills fisken är rosa och osten fått en aning färg. Jag avnjöt med lite tomat och basilika med en skvätt olivolja.

Medan jag och sonen (DJ Cool) åt lax, tillagade och åt Mr Big den strömming som han fångat tidigare på dagen. Det är hans nya hobby, och jag ska erkänna att bortsett från att det stinker fisk i köket, så är det rätt trevligt att inte behöva bekymra sig för vad jag ska laga för mat på lördagar och söndagar. Detta får gärna fortsätta resten av sommaren!

Ha en bra vecka!

Jag vill bara sitta här med benen i kors...

Vi satt på balkongen och rökte när Mr Big plötsligt skrattade till... "Vad skrattar du åt?" sa jag och han svarade "Du sitter med benen i kors! Jag har aldrig sett det förut - det ser... annorlunda ut!" Och ta på fan, jag satt med benen i kors. Utan att ens tänka på det hade ena benet plötsligt flygit över det andra! Ett av mina mål har ju varit att kunna lägga benen i kors eftersom jag inte kunnat göra det på väldigt, väldigt länge!

Kan tala om att Mr Big skrattade ännu mer när jag gav honom kameran och bad honom föreviga detta ögonblick - men det bjuder jag på. ;-)

För övrigt har jag varit och handlat idag. Jag har gått och blivit klänningtokig! Häromdagen gick jag till Kappahl och prövade ett par klänningar men hängde tillbaka dem och tänkte att jag skulle hem och tänka på saken - inte impulsköpa sådär som jag brukar. Dagen efter fick jag ett sms från Kappahl som annonserade att dom hade 25% rabatt på allt. Om inte det är ett tecken från ovan...

Det bidde tre (yikes!) klänningar! Två i stretchigt material, en prickig stl 46/48 och en blommig 48/50 (nu när jag haft den blommiga hela dagen så tror jag att jag kanske skulle kunnat gå en storlek mindre även där men oh well...) och en i denim. Den i denim prövade jag häromdagen i stl 50 och då satt den som en smäck, men idag fanns den inte kvar. Efter en del velande så slog jag i alla fall till på en 48:a. Den är tight, men om jag håller in allt jag har för kung och fosterland så funkar det men det är min förhoppning att om en sisådär 5 kg, så kommer den sitta som hand i handske, utan att behöva hålla andan. Detta är min midsommarklänning folks...

Här kommer modeparaden:

Och så passade jag på att klippa håret idag. En belöning för att nu nått ett BMI under 40!

Jag bad om detta:

Och fick detta:

Jag är nöjd! Och vill passa på att tacka Lotta på Hair 3000 på Hötorget, för klippning och underbar massagestol vid hårtvätten. Allvarligt, vad mer kan man begära.

Today is a good day!

Första före och efter bilden... Yikes!

Bilden till vänster är tagen 12 mars, bilden till höger idag. Skiljer alltså ca 10 kilo mellan bilderna.

Vågen är min vän!

112.5 kg, dvs exakt ett kilo mindre sen förra veckan, och bara ett ynka halvkilo till 10-kilos målet! Tycker jag förtjänar en ny klänning idag!

Fläskig pannkaka

Lägg en stor klick smör i en långpanna med höga kanter (gratängform går lika bra) och in i ugnen på 250 grader. Skär ett paket stekfläsk i bitar och lägg i pannan när smöret smält och låt stå i 10 minuter. Vispa under tiden 8 stycken ägg och blanda sedan i 1 1/2 dl vispgrädde, 250 gram keso (full fat of course!) och 2 dl riven ost. Salta och vitpeppra. Häll smeten över det ugnsfrästa fläsket och in i ugnen ca 25 minuter. Avnjut med Önos Lågkalorisylt (i måttliga mängder) eller bara som den är. Personligen tycker jag pannkakan blir ännu godare om det får stå en halvtimme eller så.

Bon appetit!