Färska frallor och veckans vikt

Vi börjar med veckans vikt: 111.1 kg, dvs minus 0.1 kg. Neråt är ju i och för sig alltid bra, och man ska inte klaga MEN innan jag gick till Lydmar stod vågen på 110.2. Det känns lite surt att ett par pommes och en brödskiva kostat mig ett kilo! Jag ger härmed tillåtelse till den som kommer på mig med att fuska igen, att ge mig två örfilar!

I övrigt kom mitt paket från LCHF-butiken igår! (www.lchf-butiken.se) Jag har beställt Strö (sötningsmedel), knäckebrödmix samt Bakerix, ett slags mjöl man ska kunna baka t ex frallor och kanelbullar på.

Naturligtvis var jag tvungen att pröva på en gång. Jag använde mig av en dl Bakerix (påsen innehåller 8 dl) som ska räcka till två frallor. Vispade äggen läääääänge som det stod på påsen och sen i med mjölet som skulle blandas med degkrokar. Här nånstans gjorde jag tokigt tror jag. Antingen degkrokade jag för mycket (degen skulle vara som en gröt, men jag fick ihop en riktig deg) eller så skulle degen jäst innan den åkte in i ugnen. Eller så gjorde jag något annat galet. Jag gissar i alla fall på det förstnämnda. Bullarna blev som scones ungefär, och väldigt väldigt kompakta. Inte så jättelyckat. Tänkte jag skulle göra ett försök igen ikväll eller imorgon. Jag har dessutom skrivit till kundtjänst för att se om de har några tips. Jag återkommer i frallfrågan.

Imorgon blir det grillfest (om vädret tillåter) och eftersom värdinnan fyller år tänkte jag överraska med en jordgubbstårta!

Ha en trevlig helg!

Söker blogg-tips!

Vill gärna ha tips på LCHF-bloggar. Jag söker på Google men tycker att mycket av det som kommer upp är gamla bloggar som inte uppdaterats på månader/år. Jag vill ha färska bloggar! Kom med era bästa tips!

Lattemammor och pommes frites

Igår kväll gick jag med några kollegor på AW. Vi började kvällen med ett par glas rosé på Dramatenterrassen. Visste inte ens att det fanns en restaurang/bar där! Väldigt mysigt, ända tills det började regna. Då gick vi vidare till Lydmar för att äta middag. Alla beställde kalv med spenat, roquefort-ost och mandlar. Ljuvligt gott! MEN innan maten kom ställdes det fram en korg med massor av olika bröd och vispat smör. Det var framförallt en brödbit, mörk som kakao, som låg och lockade. Jag såg ju hur saftig och god den var och den gick helt enkelt inte att ignorera! Så här i efterhand inser jag att mitt stora misstag var att gå ut alldeles för hungrig. Jag hade inte ens ätit lunch (laxpasta eller crepes i Bistron - what to do?) och var därför vrålhungrig när vi kom till Lydmar.

Och när jag väl fallit på första hindret gick det av bara farten. Kalven serverades med pommes frites. Jag bad att få en tallrik utan pommes men kyparen menade på att det handlade om bara två pommes som låg på sidan och de kunde man plocka bort. "Fine", tänkte jag. Han ljög inte - det var verkligen bara två pommes. Två ENORMA pommes! Jag kunde inte låta bli att smaka och vips så var två pommes borta också! (Nästa gång tänker jag propsa på att de tar bort såna här saker).

Så idag lider jag. Magen är svullen och jag har lite smått magknip. Och vågen ska vi inte ens nämna. Jag är lite sur på mig själv faktiskt. Det var ju så himla onödigt.

I vilket fall så hade jag en mycket trevlig kväll men det pratades mycket barn. Små barn. Mina tre sällskapstjejer har tillsammans sex barn, i åldrarna 3 - 10. Min son är 21. Känns inte som om jag har särskilt mycket att bidra till konversationen då. Men då kom jag att tänka på något lite lustigt/sorgligt.

Jag fick barn väldigt tidigt, när jag var 17 år. Så när DJ Cool var liten hade jag väldigt lite kontakt med andra småbarnsföräldrar. Mina kompisar hade ju inga barn och var föga intresserade av att diskutera blöjeksem och kolik och de i området som faktiskt hade småbarn, var i åldrarna 25 - 35 och var föga intresserade av att prata blöjor och kolik med nån som inte hunnit bli torr bakom öronen. Så jag har aldrig riktigt upplevt det här. Jag har aldrig varit nån "lattemamma".

Och så igår satt jag alltså och pratade med dessa kvinnor (som för övrigt alla var äldre än mig) och finner än en gång, att jag "inte passar in"...

Det som därimot väcktes (ännu mer) i mig var dock min längtan efter fler barn. Trots att snacket mest handlade om jobbiga situationer och hur krävande livet är som småbarnförälder så satt jag bara och längtade efter bajsblöjor, trotsåldrar och pinsamma frågor! Jag vill också vara en lattemamma!

Ha en trevlig onsdag!

Omställningsbesvär... fast tvärtom.

Min bror fyllde år förra veckan och igår bjöd han hem oss på hembakad jordgubbstårta. Jag tyckte att jag dagen till ära kunde unna mig ett litet avsteg så jag tog för mig av den fantastiskt goda tårtan. Som ni vet har jag gjort en del kolhydrat-avstickare då och då, och nu senast på semestern slank det ju ner en hel del bröd framförallt, men socker, det har jag hållt mig ifrån väldigt länge nu. Det dröjde inte länge efter tårtans nedkomst i magen förrän jag kände av diverse besvär. Jag fick magknip, yrsel och huvudvärk. Och när jag satt i bilen på väg hem kände jag mig faktiskt lite smått berusad (tur att det inte var jag som körde!) Så det blir nog inga fler jordgubbstårtor för min del den här sommaren, såvida det inte är LCHF-tårtor. Även om det var gott, så tycker jag inte att det var värt det.


Nu har jag i alla fall beställt sötningsmedel från LCHF-butiken (http://www.lchfbutiken.se/) som jag hoppas kommer denna vecka. I så fall tänkte jag försöka mig på att baka en tårta att ta med till helgens grillfest.

Omelett med basilika och brieost

Vispa två ägg med 1/4 dl vispgrädde, lite riven ost samt en klick Philly-ost. Blanda i hackad färsk basilika och salt. Lägg smör i en panna och häll i smeten. Stek på medelvärme ett par minuter tills omeletten lossnar från kanten, men fortfarande är lite kletig i mitten.


Lägg på tunna skivor av brieost, en halv matsked pinjenötter och ett par stycken basilikablad. Vänd över halva omeletten på den andra halvan och servera. Mums!

Sozopol - Bulgarien

Vi lyfte från Arlanda på lördag eftermiddag mot Sozopol, Bulgarien. Jag ska erkänna att jag var väldigt nervös. Jag har inte varit på solsemester på en sisådär 15 år, och framförallt var det min och Mr Bigs första solresa tillsammans. Dessutom har jag inte världens bästa track record när det gäller hotellbokningar. De senaste åren har vi bott på bland de sämsta hotell man kan tänka sig!


Vi kom i alla fall fram till hotellet vid 22 på kvällen och det visade sig att jag inte behövt oroa mig alls. Hotel Hera är inget lyxhotell men det var helt och rent och personalen var mycket hjälpsam, även om det var lite si och så med engelskan. Ingen hiss fanns det heller, så jag fick rätt mycket motion under veckan, upp och ner för fyra trappor varje dag!

Vår första dag i Sozopol spenderade vi med att vandra runt framförallt Gamla Stan. Fantastiskt pittoreskt och vackert. Men inte så himla stort. Det tar i princip inte mer än en dag att vandra runt hela Sozopol, och det var då vi båda blev lite stressade. "Vad ska vi göra nu? Vad ska vi göra nu?" var melodin och jag tror vi båda kände oss pressade att vi måste göra något, vi måste uppleva något osv. På kvällen dag två gick den känslan över, i alla fall för min del och jag började känna mig avslappnad och att jag kunde göra vad jag ville, när jag ville. Och om jag inte ville göra något alls, ja då gick det utmärkt det med.


Resten av veckan spenderade vi med att bada, sola, promenera, älska, äta god mat, och prata om allt och inget. Inga krav, ingen press.

På torsdagen tog i en lokalbuss och åkte till närmaste storstad, Burgas. Liksom övriga Bulgarien kändes Burgas som en stad i två världar. När vi närmade oss staden på motorvägen såg allt så nedgånget ut. Trasigt, fattigt och oälskat. På vissa ställen såg det faktiskt bombat ut. Men när vi väl kom in till city, var många av husen nybyggda, eller åtminstone renoverade. Träd och blommor smyckade staden, caféerna myllrade av city slickers, kvinnorna var vackra, männen välklädda och stiliga. Gatorna var näst intill kliniskt rena. Men längs med huvudgatan satt små, slitna gummor på rad och sålde sina grönsaker och blommor, och på en parkbänk satt en mycket gammal man med en lika gammal våg och erbjöd förbipasserande att väga sig för 30 cent, och tittade man runt hörnet såg man då och då ett förfallet bostadshus.


Bulgarien är helt klart ett land under utveckling, och det vore intressant att åka tillbaka om säg, två år och se hur mycket som förändrats...

Maten i Sozopol var för det mesta fantastisk. Jag har aldrig ätit så mycket i hela mitt liv tror jag! Och egentligen vore det ganska lätt att äta enligt LCHF eftersom huvudrätten i regel serveras utan tillbehör. Vill man ha potatis eller ris får man beställa det separat. Och det gjorde aldrig jag förstås. Vi brukade dela på en grekisk sallad (Mr Big kan inte äta en måltid utan fetaost!) och tog sen en varsin huvudrätt. Första dagen beställde vi dessutom förrätt men insåg ganska snabbt att en förrätt i Sozopol, är lika stor som en huvudrätt. Vi rullade hem från restaurangen den dagen!


Mina två favoriter under veckan var dels en fantastisk rätt bestående av tre grillspett, fläskkotletter och revbenspjäll, dekorerad med diverse grönsaker. Jag och Mr Big delade på en och jisses vad mätta vi blev!

Min andra favorit, som jag faktiskt beställde två gånger, kallades Chicken Kawarma. Den serverades i ett lerkärl med en liten eld under. Kyckling som kokats till perfektion tillsammans med diverse grönsaker och så en ägg ovanpå det. Heaven in a clay pot!

MEN det ska erkännas att det slank ner en och annan kolhydrat. Potatis, ris och pasta höll jag mig ifrån men hotellet serverade friterat bröd till frukost på mornarna och det var så himmelsk gott! Hmmm, och ett par pizzor slank visst ner också. Samt en och annan öl...


Så när jag kom hem visade vågen att jag lagt på mig 1.8 kg (huvva!) men, och det här är det roliga, redan på onsdagen visade vågen på 112 igen! Jag gissar att det mesta jag la på mig under veckan var vatten. Och i fredags, när det var dags för officiell vägningen igen, visade vågen på 111.2 kg - så ner 0.8 kg alltså. Vad kan man säga? Jag är superglad!



I'm baaaaaaaaack!

Imorgon ska jag berätta om min underbara resa till Bulgarien men tills dess tänkte jag dela med mig av några bilder.